Anna Hellqvist

Jag älskar att gå i skogen och har alltid samlat pinnar, stenar och annat som fyllde mina fickor när jag var liten och fyller min packning nu när jag är vuxen. Sedan 11 år tillbaka har det framför allt varit skogen i Hälsingland där jag haft en lite stuga som varit min plats. I skogen plockar jag inte bara svamp utan också rötter. Rötter tilltalar mig på ett speciellt sätt då de påminner om drivved. Drivved har jag också plockat och fyllt mitt hem med tillsammans med stenar och snäckor. Numera är även havet och skärgården i Karlskrona en del av mitt liv där drivveden blandar sig allt mer in i mina verk. När andra går rakt fram går jag med huvudet ner i marken och på stranden. Jag plockar inte vilka pinnar och stenar som helst utan de som tilltalar mig. Sådant som andra kan ha svårt att förstå och skrattar lite åt men som för mig är så självklart.

Att skapa har alltid funnits hos mig, många gånger i trädgården med diverse material, men det är nog först de senaste två åren som jag faktiskt kommit igång med att skapa verk av det material som jag samlat på mig under så lång tid och jag älskar att blanda dem på mitt sätt. Oftast är verken kopplade till en låt eller sång som ger mig inspiration och som sedan får ge namn till verket. Tolkningen är fri och kanske är det bara jag som ser och förstår den. Det är nog precis som det ska vara och det finns inget som gör mig så glad som när någon uppskattar något av mina verk och känner att det tilltalar även dem för det är inte alltid självklara och därför kallar jag dem för ”konstigheter”.

av